Vasamonumentet i Mora uppfördes 1860 för att hedra Gustav Vasas flykt undan danska spejare 1520. Monumentet står på den plats där han sägs ha gömt sig i en källare. Inne i byggnaden finns konst, berättelser och historiska detaljer om hans tid i Dalarna.
En historisk symbol mitt i Mora
Vasamonumentet är ett av Moras mest ikoniska landmärken. Det uppfördes 1860, exakt 300 år efter Gustav Vasas död, och står som en hyllning till hans ödesdigra färd genom Dalarna vintern 1520. Under denna tid sökte han stöd från folket i kampen mot det danska väldet – en färd som så småningom ledde till Sveriges frigörelse och Vasas kungaval 1521.
Platsen har stark koppling till en gammal sägen: i källaren på Tomtgården i Utmeland sägs Gustav Vasa ha gömt sig undan danska spejare. Denna berättelse finns dokumenterad så tidigt som 1707, då källaren beskrevs som både ”celebrerad och visiterad”.
Byggnad och konstnärlig utsmyckning
Monumentet är ritat av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och uppfört i sandsten med granitsockel. Byggnaden pryds av ett torn med gyllene spiror och vasar – symboler som för tankarna till kung Gustav Vasa och den tidens renässansarkitektur.
Inuti monumentet finns den mytomspunna källaren samt konstverk och utsmyckningar:
Tre stora oljemålningar från 1859:
- Den mest kända är målad av Johan Fredrik Höckert och visar Tomt Margit som gömmer Gustav Vasa i källaren – ett motiv som blivit synonymt med monumentet.
- Edvard Berghs målning visar Ornäsloftet, ännu en plats där Vasa sägs ha undkommit förföljare.
- En målning av kung Karl XV föreställer Olnispagården i Sälen, där Vasa hanns ikapp av Moras utsända skidåkare.
- På väggarna finns tolv blå sköldar i renässansinspirerad stil – där alla som hjälpte Gustav Vasa i Dalarna nämns med namn.
Sambandet med Vasaloppet
Färden genom Dalarna har inte bara gett upphov till monumentet – den är också grunden till Vasaloppet, Sveriges mest kända skidlopp, som symboliserar Gustav Vasas flykt och återkomst till Mora.
Zorns koppling till monumentet
I monumentets park finns ett härbre från Våmhus (1522), skänkt av Anders Zorn. Det var hans tackgåva för att han fått tillstånd att kopiera Höckerts ikoniska målning. Detta stärker bandet mellan Gustav Vasa, svensk konsthistoria och Zorns betydelse för Mora.
Foto: Lokal Helhet 2025 – juli
Min berättelse – Vasamonumentet i Mora
När jag kom till platsen möttes jag av ett lugn som infann sig direkt. Det var något rofyllt över omgivningen. Jag närmade mig byggnaden och fastnade för de vackra detaljerna, särskilt uppe vid taknocken – där små ornament avslöjade en omsorg i arkitekturen.
Det här är en plats att landa på. Jag slog mig ner på en parkbänk en stund, bara satt där i stillhet och lät historiens vingslag vila över mig. Ibland behövs inte mer än så.
Maria – Lokal Helhet ♡
0 kommentarer