Sankta Helena kyrka och Källa

18 februari 2019

Sankta Helena kyrka

Skövdes eget skyddshelgon.. Robert Gustafsson är klart roligare, men ingen har betytt så mycket för Skövde som Sankta Elin. Detta trots att hon kanske var inblandad i mordet på sin elake svärson och tvangs ut på en pilgrimsfärd. När hon kom hem dödades hon och under uppstod på mordplatsen.
Trots att mordet på henne skedde i Götene var det Skövde som tog hem vinsterna. Elin blev Västergötlands och Skövdes skyddshelgon och drog stora skaror av pilgrimer till kyrkan i Skövde där hon begravts. Och därmed stärkte hon Skövdes handel på ett förträffligt sätt.
Bilden utanför kyrkan, som förstås har helgonets namn, är gjord av Astri Taube.

Text och Foto Hans Menzing‎

Sankta Helena kyrka, även Skövde kyrka, är en kyrkobyggnad som tillhör Skövde församling i Skara stift. Den ligger i centralorten i Skövde kommun.
Den kom efter reformationen och fram till senare delen av 1900-talet att kallas Skövde kyrka. Den är helgad åt Sankta Helena, Sveriges första kvinnliga skyddshelgon från Västergötland, som kanoniserades 1164.

Kyrkobyggnaden
Om den ursprungliga kyrkobyggnaden finns endast begränsad kännedom, men man tror att den uppfördes omkring sekelskiftet 1200. Den första anläggningen är endast känd genom utgrävningarna 1927, vilka dokumenterades av Axel Forssén. Undersökningen visade, att kyrkan haft en korsformad plan med ett smalare kor i öst.

En märklig rund utbyggnad i vinkel mellan den norra korsarmen och koret tolkades först som en sakristia, men har senare ansetts vara ett sidokapell för Helena av Skövde. Antagligen har rundbyggnaden utgjort ett gravkapell, där man förvarade helgonets reliker. Intill detta byggdes sedan en större romansk kyrkobyggnad med rakavslutat kor.

Anläggningen byggdes ut med ett treskeppigt långhus med tvärskepp på 1200-talet, kanske med Gudhems klosterkyrka som förebild. Kyrkan blev ytterligare om- och tillbyggd omkring år 1400. Bland annat utvidgades koret och ett torn byggdes. Det har också uppmärksammats vid undersökningarna, att byggnadsmaterialet i tornet skiljer sig från övriga kyrkan. Hur byggnaden såg ut efter denna ombyggnad är okänt, då ingen pålitlig avbildning finns bevarad.

Platsen vördade Helena som helgon och det var en vallfartskyrka. Det omtalas att helgongraven attraherade stora pilgrimsskaror och därför ansågs prästbolet och kyrkan vara bland de rikaste i stiftet. Vid 1540 hade prästbolet 40 landbor. Kyrkan härjades och avbränndes vid danskarnas fälttåg genom Skaraborg 1566 och 1611, så att den stod utan tak tills den senare provisoriskt täcktes med halm.

Ytterligare drabbades kyrkan av vådeld 1624 och 1759. Därefter återuppbyggdes den med ett nytt, tresidigt avslutat kor. Från den första kyrkan är sandstensportalen, som nu återfinns i norra korsarmen, bevarad.

Carl Möllers restaurering
Mot slutet av 1800-talet hade församlingens medlemsantal fördubblats. Önskemål om en nybyggd gotisk kyrka i tidens stil kunde inte förverkligas på grund av ekonomin. Istället beslutade man att bygga om och bygga till kyrkan och den i Skövde verksamme arkitekten Frans Adolf Wahlström fick uppdraget att rita en centralkyrka. 

Carl Möller vid överintendentsämbetet kom emellertid att omarbeta förslaget så mycket att han sedermera blev ansvarig för arbetena, som slutfördes 1888. Då hade korsarmarna breddats och fördjupats så att planen mest påminde om en korskyrka. Barockinredningen försvann och takkonstruktionen blev exponerad med öppna takstolar.

Tornet blev slankare och fick en spira i nygotisk stil. Fasaderna putsades och försågs med rusticering i kvaderstensmönster, stora spetsbågiga masverksfönster och strävpelare. Av den forna, romanska kyrkobyggnaden återfinns numera endast den norra portalen, som vid ombyggnaden 1888 flyttades dit från kyrkans södra korsarm, där den förr haft sin plats.

Axel Forsséns restaurering
Hela interiören kom att fullständigt omgestaltas vid restaureringen i senbarockstil 1927 under ledning av Axel Forssén. Hela Möllers inredning avlägsnades och även de öppna takstolarna. I stället byggde man ett nytt välvt innertak.

Yngve Tegnérs ombyggnad
En ytterligare radikal förändring av kyrkans interiör kom 1972 med Yngve Tegnérs modernistiska restaurering. Han och Riksantikvarieämbetet enades om att den möllerska fasaden skulle lämnas intakt. Att återställa Möllers interiör skulle vara omöjligt, då stora delar av Möllers takkonstruktion avlägsnats då Forsséns innertak anbringades.

Tegnér fick därför fria händer att utforma en ny interiör. Konstnären Olle Nyman anlitades. En ny stor orgel anskaffades och för att klara akustiken lät man hänga upp ett nytt ljudtak i aluminium, som dekorerades av Nyman. Den södra korsarmen har avskärmats till kapell.

Inventarier
– Tavla av Erik Olson som avbildar Sankta Helena.
– En grind från 1400-talet, som man tror har stått framför ingången till helgonets gravkammare.
– I en nisch finns en statyett av helgonet utförd av Astri Taube 1950.

Orglar
– Kyrkans tidigaste kända orgel var byggd 1769 av Johan Ewerhardt, Skara, och hade 13 stämmor.
– En ny orgel med 21 stämmor byggd av E. A. Setterquist tillkom 1865.
– Nästa orgel byggdes 1951 av Th. Frobenius og Sønner Orgelbyggeri A/S och hade 44 stämmor. – Den såldes 1971 till Metodistkyrkan i Göteborg i samband med den då förestående restaureringen.
Den orgel, tillverkad av A. Magnusson Orgelbyggeri AB, som anskaffades 1974 var så stor att den kom att påverka kyrkans hela planlösning vid restaureringen. Den har 52 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Den nya fasaden med ljudande pipor och är placerad i den norra korsarmen.

Text: Wikipedia Bilder: Tomas Lager

Helenas Källa i Götene

Hon skall enligt legenden ha dödats av svärsonens släkt som ansåg att Helena skulle varit inblandad i ett mord på svärsonen som dessförinnan misshandlat sin fru svårt.

Helena skall ha varit på väg till invigningen av Götene kyrka och hade kanske med sig dyra gåvor till kyrkan. Detta kan ha lockat stråtrövare som överföll Helena och stal dyrbarheterna.

Men detta har förvandlats till att mordet utfördes av svärsonens släkt vilket ledde till att Helena helgonförklarades. Till stor vinst och ära för släkten, Skövde och Västergötland.

På platsen där Helena mördades skall ha runnit upp en källa.

Helenas Källa i Skövde 

Den ska ha runnit fram ur jorden när man bar Helenas kropp till begravningen när man vila på vägen. Vattnet ansågs hälsobringande.

St:a Helenas kapell uppfördes på medeltiden och ödelades under reformationen. Den revs på 1700-talets mitt.

Text från skylt och Hans Menzing‎ 

Berätta gärna mer om platsen och eran egen upplevelse.

Vill ni skicka in ett eget bidrag med text och bild. Så välkomnas det varmt. Maila info@lokalhelhet.se

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela
Dela