Sätt punkt för julen med en Knutsfest! 13 januari
Julen är över, och det är dags att avsluta den på ett minnesvärt sätt. I Norden firar vi detta genom att ha en Knutsfest, även känd som julgransplundring eller julgransskakning. Traditionen är stark i Sverige och har sina rötter i historien.
En tradition som varar
Julgransplundringen är en urgammal tradition som har förändrats mycket lite sedan 1870-talet. Under efterkrigstiden var den vanligast, och den har sedan dess fortsatt vara en viktig del av vår kultur.
Barnens fest
Under 1900-talet började tjugondag Knut att förknippas med barn och godis. Det är då barnen ”plundrar” julgranen på godsaker och annat julgranspynt. Ursprungligen bestod godsakerna av äpplen och bakverk, men med tiden har även hårt godis som polkakäppar och smällkarameller blivit en del av traditionen.
Historiskt ursprung
Traditionen har sina rötter i bondesamhällets byar där barn och ungdomar sprang från stuga till stuga för att tigga mat och dryck samtidigt som de ropade ut julen.
En avslutning på julfirandet
Julgransplundringen markerar avslutningen på den långa perioden av julfirande som började med första advent och omfattade lucia, jul, nyår och trettonhelgen. Naturligt gran kastas ut, medan plastgranen och mycket av julpyntet sparas till nästa år.
Festligheter och aktiviteter
Förutom att plundra granen, kan det anordnas olika nöjesaktiviteter som dans kring granen, lekar, rivning och förtäring av pepparkakshus, lotterier, fiskdamm och öppnande av fyllda smällkarameller. Detta sker både i hemmen och i offentliga sammanhang.
Tänk på miljön
Det är viktigt att kasta granen på rätt sätt enligt lokala bestämmelser. Att göra fel kan leda till böter eller till och med fängelsestraff.
Så låt oss avsluta julen med glädje och gemenskap genom att fira en Knutsfest och skapa minnen som varar livet ut!
Tjugondedag Jul / Julgransplundring: En Nordisk tradition att fira den 13 januari.
Tjugondedag jul, även känd som Tjugondag Knut, är en viktig och färgstark tradition i Sverige, Finland och vissa delar av Norge. Det är en dag som markerar avslutningen av julhögtiden och bär med sig en rik historia och intressanta traditioner som vi ska utforska.
Historien bakom Tjugondedag Jul
Dagen har sitt namn till minne av den helgonförklarade Knut Lavard, en dansk prins som mördades den 7 januari 1131, troligtvis av sin kusin och rival Magnus Nilsson, som hade utropats till svensk kung i Västergötland. Knut Lavard blev senare helgonförklarad, och hans dödsdag, som sammanföll med dagen efter trettondedagen, blev till Knuts dag i almanackan. Under medeltiden var Knut Lavard, tillsammans med Sankt Olof i Norge och Sankt Erik i Sverige, bland de mest populära helgonen i Norden.
Fram till 1600-talet firades Knutsdagen den 7 januari i svenska almanackor. Därefter flyttades den fram en vecka till den nuvarande datumen, den 13 januari, tjugo dagar efter julafton. Det gamla talesättet ”Knut driver julen ut” följde med denna förändring. Alf Henrikson, en välkänd författare, kopplar även Knut den 13 januari till prins Knuts farbror, kung Knut den helige, vars minnesdag i de katolska helgonförteckningarna är den 19 januari. Det är möjligt att detta valda datum hade samband med svårigheter att skilja Knut den helige från Knut Lavard och deras minnesdagar som låg nära varandra.
Traditioner och Firande
Tjugondedag jul är mest känd för sin tradition med julgransplundring, då julgranen tas ner och juldekorationer tas bort. Det är en tid för att ”kasta ut granen” och göra sig av med de sista spåren av julen. I vissa regioner, som Gimo i Uppland, firas dagen med karnevalsliknande evenemang där människor bär papier-maché-masker eller skråpukar. Detta firande går under namnet Knutmasso.
En spännande tradition är klädandet ut sig till ”Knutgubbar,” särskilt i Munkfors i Värmland. Barn klär ut sig och går runt för att tigga godis från de vuxna. Det är också tradition att äta upp all julmat denna dag.
Tidigare firades julens avslutning på trettondedag jul, den 6 januari, och Knutsdagen var den 7 januari. Båda dagarna flyttades fram ungefär en vecka till samma dag, den trettonde, under slutet av 1600-talet. I andra länder firas fortfarande julens avslutande på trettondedag jul. Ursprunget till Tjugondedag jul som en oktav, en efterfest åtta dagar efter trettondedagen, är en av flera teorier om varför datumet flyttades.
Firande i Svenskfinland och Åland
Tjugondedag Knut firas i Sverige, av svenskar och vissa i Finland samt i delar av Norge. I Svenskfinland och på Åland har traditionen sina egna nyanser. På Åland är tjugondagen numera en festivaldag. Tidigare brukade man ”bulta ut julen” genom att slå på husväggarna den här dagen, vilket var en symbolisk manifestation för att avsluta julen. Barn klädde ut sig till ”Knutgubbar” och begav sig på julutsoparrundor för att få det sista julgodiset.
Tjugondedag jul är en unik och fascinerande del av nordisk kultur och historia. Det är en dag som markerar övergången från jul till det nya året och firas med glädje och traditioner som är unika för regionen.
Text: Wikipedia
0 kommentarer