Dalahästen och ångloket vid kajen i Mora

Vid kajen i Mora står Sveriges näst största dalahäst, invigd 2011 och målad i klassisk kurbitsstil, symbol för hantverk och tradition. Intill står ångloket SJ B 1282, byggt 1916, nu uppställt som minner om järnvägens betydelse för Mora. Tillsammans skapar de en unik kulturplats vid Siljan.

Dalahästen – Sveriges näst största

Vid kajkanten i centrala Mora står en imponerande dalahäst – den näst största i världen efter Avesta‑hästen. Den är cirka 3,7 meter hög och tydligt prydd med traditionell kurbitsdekoration. Den invigdes den 6 juni 2011 under nationaldagsfirandet och är ett uttryck för det gedigna hantverk som dalahästarna representerar.

Hästen är tillverkad lokalt, med hjälp av träarbetare från Mora och leverantörer som specialsorterat furu från regionen. Den lyfter dalatraditionen till monumentalt format och är ett starkt visuellt landmärke för besökare.

Världens största dalahäst – en kort jämförelse
Till skillnad från Mora‑hästen står världens största dalahäst i Avesta – med en höjd på 13 meter, längd på cirka 12,8 meter och vikt på 66,7 ton. Den har en stomme av stål och en betongbelagd yta, byggd för att synas och locka besökare vid riksvägarna – en symbol med marknadsmässig precision.

Ånglok SJ B 1282 – teknikhistorisk pärla

Ett stenkast från dalahästen står det bevarade ångloket SJ B 1282, tillverkat av AB Motala Verkstad år 1916. Detta klassiska B‑lok användes flitigt för både godstrafik och persontrafik. Det hamnade i Mora 2006–2007 som ett kulturminne och är nu beläget i parken nära Siljanskanten.
Loket representerar en epok i svensk järnvägshistoria – en stark påminnelse om de dagar då ångdrift var ryggraden i Sveriges industriella utveckling.

Besöksmässiga höjdpunkter
Att se dalahästen och ångloket sida vid sida ger en stark kontrast mellan svensk folktradition och industriell utveckling. Både konstverket och loket är fotovänliga stopp nära Moras centrum – och kompletteras väl med ett besök till Zornmuseet, Vasaloppsmålet och andra lokala attraktioner.

Text och Foto: Lokal Helhet 2025 – juli

Från enkel trähäst till nationalikon

I Dalarna, kanske mest i Mora med omnejd, har den målade trähästen fått sin själ. Dalahästens historia börjar så tidigt som 1500-talet, men det är under 1800-talet som den målade varianten – först från Falun – får sitt genomslag.

Det var i byar som Bergkarlås, Vattnäs och Risa som hantverket började ta form. Här snidades enkla hästar av spillvirke, ofta under långa vinterkvällar. Barnen fick ibland måla dem, vilket blev starten på ett blomstrande hantverk. I centrum stod skickliga målare som Stikå Erik Hansson – en bonadsmålare som tros ha påverkat dekoren på många av de första dalahästarna.

På bilden syns familjen Nisser, som var central i produktionen under tidigt 1900-tal. Kvinnorna dekorerade, barnen hjälpte till och hela hushållet deltog i processen. Arvet efter dem lever kvar än idag genom firmor som Grannas och Nils Olsson Hemslöjd i Nusnäs.

En fransk samlare med hjärtat i Dalarna

Utställningen i Textilkammaren visar delar av den fantastiska gåva som Zornmuseet mottog 2024: över 600 dalahästar av olika ursprung och ålder, samlade under ett helt liv av Thibault de Montelec (1961–2024).

Hans första möte med dalahästen skedde som barn på 1970-talet under en familjeresa till Sverige. Det var en häst från Nils Olssons i Nusnäs som väckte fascination – ett intresse som följde honom livet ut.

Thibaults intresse för nordisk mytologi, vikingatiden och svensk allmogekultur gjorde att han återvände till Sverige flera gånger. Med internetets hjälp växte hans samling och passion. När han gick bort ville han att hans älskade hästar skulle få sin plats i Mora – hjärtat av Dalarna. Genom sin familj gick önskan i uppfyllelse.

Text: Infoskyltarna

Adress