Forentorpa Ängar

29 december 2019

Forentorpa Ängar

Reservatet är 52 hektar stort och skyddat sedan 2009. Det är beläget strax väster om Gudhem. Det består mest av välbetade lövhagar med många grova ekar och askar. Träden är viktiga för svampar, lavar och djur. Inom området växer den gröna lunglaven. På våren dominerar växten av vitsippa och svalört. Vanligt förekommande träd är al, alm, björk, tall och ek. Utmärkande fåglar är björktrast, nötväcka, rosenfink, mindre hackspett och skogsduva.

Inom området finns flera formlämningar efter bland annat en järnåldersby, fornåkrar och gravar i form av stensättningar. En vikingatida fägata går från reservatet fram till länsväg 184 där det antagligen legat en gård. Där låg tidigare resterna av en smedja från 100-200-talet, men ugnarna revs när riksväg 184 fick ny sträckning.

Åkrarna i reservatet började brukas på 300-talet. Åkrarna har bearbetats med hacka och årder och har därmed blivit djupare i mitten för att jorden inte vänts, utan bara luckrats och rensats från sten och rötter.

Den östra delen av reservatet ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Text Wikipedia Foto Lokal Helhet

Klosterkvarnen

Denna kvarn kallas kloeterkvarnen då den ska ha tillhört nunneklostret i Gudhem.

Gudhem kloster anlades på 1160-talet och upphörde på 1500-talet. Klosterruinen ligger ca 1 kilometer härifrån.

Kvarnen finns inritad och beskriven på 1645 års lantmäterikarta. Då beskrivs den som en skvaltkvam som går höst och vår. Skvaltkvarnarna drevs med ett litet, horisontellt liggande hjul i botten av kvarnen. Det behövdes inte mycket vatten för att driva hjulet så det gick bra att lägga skvaltkvarnarna i små vattendrag Namnet skvalt kommer från skvalta som betyder stänka. Antagligen syftar det på att vattnet stod som en kaskad kring drivhjulet när kvarnen var igång.

Så här arbetade en skvaltkvarn:

Vattnet samlades i en fördämning ovanför kvarnen. Genom luckor i fördamningen rann vattnet via trarannan till kvarnhjulet. Kvarnhjulet drev sedan kvarnstenarna som malde säden i kvarnhuset. Du kan se resterna efter den gamla kvarndammen cirka 500 meter ovanför kvarnen.

Skvalttekniken, som lär ha uppfunnits av romarna, fördes till Norden av vikingarna. Före skvaltkvarnen fanns tara handdrivna kvarnar eller kvarnar som drogs av djur. Under medeltid och in på 1800-talet fanns det gott om skvaltkvarnar i Sverige.

Klosterkvarnen har haft ett skiftande öde. I slutet av 1700-talet försågs den med ett överfallshjul på utsidan. På 1870-talet drevs kvarnen med hjälp av en turbin.

Text från skylten