Smögenbryggan – historiskt fiskeläge med färgstarka sjöbodar

Smögenbryggan är en av Bohusläns mest välkända miljöer och löper längs hamnen på Smögen i Sotenäs kommun. Här möts hav, klippor, båtliv och de täta raderna av sjöbodar och magasin som vuxit fram ur Smögens långa historia som fiskesamhälle.

Det är just de små husen längs vattnet som ger bryggan mycket av sin karaktär. I dag är många målade i starka färger och har blivit ett av Smögens mest fotograferade motiv, men från början hade byggnaderna en helt annan funktion. De användes som sjöbodar och magasin för fiskeredskap, fångster och arbete kopplat till fisket.

Från fiskeläge till Smögenbryggan

Smögens historia är nära knuten till havet. De första permanenta bosättarna på ön är kända från 1649, och under sillperioderna växte både befolkningen och bebyggelsen kraftigt.

I början av 1800-talet utvecklades ett mer storskaligt havsfiske efter bland annat sill och makrill. Hus, sjöbodar och magasin byggdes tätt intill hamnen, där båtarna kunde lägga till och fångsterna tas om hand. Någon tydlig stadsplan fanns inte från början, vilket skapade de trånga gränderna och den täta, oregelbundna bebyggelsen som fortfarande präglar de äldre delarna av Smögen.

De färgstarka sjöbodarna

Sjöbodarna längs bryggan byggdes som arbetsbyggnader snarare än bostäder. Här förvarades redskap, nät och annan utrustning som behövdes för fisket, medan större magasin användes för hantering och lagring av fisk och andra varor.

De täta raderna av sjöbodar och magasin är i dag en viktig del av Smögens kulturhistoriska miljö. Många av byggnaderna längs bryggan härrör från 1800-talet och första halvan av 1900-talet, och framför allt magasins- och sjöbodsrader från 1930–1950-talet lyfts fram som typiska för området.

Att bodarna i dag är målade i rött, blått, grönt, gult och andra färger ger området ett lekfullt uttryck, men bakom fasaderna finns alltså en tydlig koppling till generationer av fiske och kustliv.

Sillen förändrade Smögen

Sillperioderna fick mycket stor betydelse för hela Bohuslän. När enorma sillstim sökte sig nära kusten skapades både arbetstillfällen och handel, och människor flyttade till fiskelägena.

En särskilt viktig period för Smögen började 1877, då sillen återkom i mycket stora mängder. Befolkningen växte snabbt och samhället fick bättre kommunikationer, post, telegraf och senare telefon. Fisket, handeln och konservindustrin bidrog till att forma det Smögen som växte fram kring sekelskiftet 1900.

Bryggan förändras med turismen

Smögen har varit turistmål i mer än hundra år. Redan 1899 bildades AB Smögens Havsbad och under 1900-talet växte bad- och turistnäringen successivt.

När turismen tog fart på allvar under 1960- och 1970-talen började många av sjöbodarna och magasinen längs Smögenbryggan få nya användningsområden. De gamla arbetslokalerna blev allt oftare butiker, caféer och restauranger. Sommaren 1975 fanns exempelvis sexton sommarbutiker utmed bryggan.

På så sätt har den gamla hamnmiljön fått ett nytt liv, samtidigt som byggnadernas placering och formspråk fortfarande berättar om Smögens historia.

En 640 meter lång träbrygga

Smögenbryggan följer Smögens norra strandlinje. Efter Fiskhamnskajen och Ringareskär övergår kajen i ett omkring 640 meter långt trädäck.

Längs vägen passerar man bland annat Ångbåtsbryggan, Kilen, Vansviken och Lotsbryggan innan Ängebackens välkända sjöbodsrad avslutar bryggområdet. Ångbåtsbryggans namn kommer från den tid då ångbåtar trafikerade Smögen.

En kulturmiljö värd att bevara

Smögen är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Här lyfts särskilt den äldre täta bebyggelsen vid hamnen, de planerade kvarteren från senare tid samt de sammanhängande raderna av sjöbodar och magasin fram som viktiga delar av samhällets historia.

Det gör en promenad på Smögenbryggan till mer än bara en vacker kustupplevelse. Husen, bryggorna och gränderna visar hur ett fiskeläge successivt har förändrats genom fiske, handel, badortsliv och turism.

Adress